Syftet upplöstes

Klockan är tre på natten och jag borde sova. Men jag sitter här för att det varit en tid av oreda. Ett bättre uttryck är nog "stand by". Men efter helgen drar skolan igång och jag måste få ordning på saker igen tills dess. Det förväntas av mig. 
Jag har funderat en del på vad jag egentligen vill skriva här. Jag för astrojournal och logg i min astrojournal. Gör mina mindre noteringar och uträkningar i min notbok. Det var tänkt att den här bloggen skulle bli en plats där jag arkiverar genomtänkta resonemang och funderingar kring naturvetenskapen men det har mer och mer börjat bli otydligt vad syftet är. Det viktiga är vad syftet är för mig. Kanske behöver jag den här bloggen som en ventil. Det har jag nog talat om här förut. Har inte många att prata om mina tankar med. Ingen jag kan bolla med egentligen...
Men jag känner att det finns ett behov av att uttrycka andra saker också. Sånt jag uttryckt tidigare i bloggar jag haft. Skillnaden med den här bloggen är att ingen känner till den. Det ger ju viss frihet att inte behöva hålla sig till ett tema. Så kanske får den här sidan bli min egen samtalspartner. Mina ord till mig.
Ikväll hade jag tänkt skriva om vad det innebär att köpa nya böcker. Men jag tror inte jag får ut något av det nu. Det är alldeles för sent.
Så jag loggar nu ut med dessa ord som avslutning; Eftersom jag ändå inte hållit mig strikt till det bloggen var ämnad lägger jag nu ner ambitionen om att endast tala om naturvetenskap. Från och med nu betraktar jag denna blogg som en samtalspartner gällande allt mellan djupet av mitt medvetande och gränsen för det observerbara universum och där bortom.

Jupiter - första hälften av säsongens obj. nr; 1

Jupiter med Jorden i relativ storlek t.v.

Jupiter är en gasjätte, vilket betyder att planeten inte består av sten och metall och således har en flytande yta och en mycket tjock atmosfär. Jupiter består mestadels av väte men har en kärna av metalliskt väte. Vätet i Jupiters atmosfär blandas med andra grundämnen och skapar moln i olika lager och av varierande färg. Den rödaktiga färgen, som är extra tydlig i "den röda fläcken", tror man uppstår genom att ånga stiger från djupare delar av atmosfären och färgas rött då det träffas av solljus. Troligen består inte dessa fläckar bara av väte, då skulle man anta att i stort sett hela planeten var i samma färg. Men man har identifierat andra ämnen genom  spektroskopi så jag antar att det är dessa ämnen som färgas röda. Man vet att en reaktion av detta slag sker för man har sett vita fläckar som med tiden färgats röda. Varför ämnen tränger upp genom atmosfären beror på stormar som virvlar upp överallt på Jupiter. Man skall veta att Jupiter är väldigt varm längre in vilket till stor del driver vädret. Men planeten har också en väldigt snabb rotationshastighet vilket också leder till ett klimat "färgat" (haha) av stor aktivitet. Ett dygn på Jupiter motsvarar ca 10h på jorden så hastigheten är verkligen inte liten!
Man vet inte om Jupiter har någon yta eller om vätet tränger hela vägen in i kärnan. Men man vet att  en bit in (ca 80km) i atmosfären övergår vätet till ett metalliskt flytande stadium som uppstår genom det enorma trycket. De metalliska egenskaperna vätet får längre in tillsammans med den höga rotationshastigheten genererar det mycket starka magnetfält som omger Jupiter. Det ger också upphov till strålningsbältena som omger planeten. Runt jorden kallas dessa Van Allen-bälten, om de kallas det runt alla himlakroppar vet jag inte. Men runt Jupiter är de dock extremt starka eftersom magnetfältet är så starkt. Strålningen uppstår genom att laddade partiklar fångas av de magnetiska fältlinjerna. 
Detta är några grundläggande fakta som gör det kul att observera jupiter. Men det finns fler orsaker till att det är observationsobjekt nr: 1 för mig just nu. De galileiska månarna, det faktum att Jupiter ändrar på sig medan man observerar och att planeten är lite av en dammsugare i vårt solsystem och suger upp asteroider och meteorer m.m gör att man kan få se explosioner på planeten (vilket hände ganska nyligen). 
Slutligen skall det väl nämnas att det är kul att titta på objekt även för de saker man INTE vet. Att med hjälp av teleskop och fantasi observera vad som rör sig på natthimlen och fundera över alla gåtor som fortfarande väntar på att besvaras därute...

Sir Patrick Moore

Igår dog ett riktigt original. Han var programledare för The Sky at Night som för en amatörastronom är ett riktigt mysprogram. Enligt wikipedia anklagades han emellanåt för att vara en politisk dinosaurie och med tanke på att han är britt och med deras historia så var hans åsikter troligen inga jag delar. Men som programledare var han mycket behaglig. The Sky at Night gick på BBC - Science and Nature i 55 år en gång i månaden och Patrick var programledare hela vägen. Än så länge har jag nog bara sett ett 15tal avsnitt och jag har då ca 640 avsnitt kvar att se. Känns dock lite sorgligt att personen som leder programmen inte lever längre. Tycker om känslan av samtida sammanhang, att man delar passionen med de man ser på tv i realtid liksom, att vara del av något som händer nu. Men livet har sin gång. Kan tänka mig att de som var med på Carl Sagans tid inte heller tyckte det var kul när en stor profil dog.    

Befriande tankeverksamhet

Experimenterade precis med en förklaring av spec. relativitetsteorin för att förklara den för andra. Skall kalla den flygplansliknelsen med en observatör på marken med ett tidtagarur och en observatör i ett flygplan med ett tidtagarur som båda mäter tiden det tar för en ljusstråle som går från en sändare i stjärten på flygplanet mot nosen. Perfekt för att förklara vad som blir konsekvensen av ljushastigheten som konstant i universum. Tänkte ta ett foto men kommer nog inte glömma den.
Gjorde detta efter flera timmar framför tetris. Det är verkligen ett avslappnande spel men jag kände det som om min hjärna var mos så det var skönt att få tänka lite aktivt. Nästan befriande från känslan av att vara låst i huvudet. Svår känsla att sätta ord på. Men nästan som att skaka upp snön i en snökula.  

Rum och Tid

Perfekt diagram över speciella relativitetsteorin

Det är så skönt när man hittar enkla modeller av verkligheten. Den här lite mer raffinerad än det enkla rätlinjiga diagram jag gjorde en gång för att förklara hur hastighet hänger ihop med rumtiden. Det mottogs inte så väl, det ansågs vara för enkelt. Men den här 3d varianten av i princip samma diagram visar att det minsann dög hur bra som helst. Det är kul när man upptäcker att andra oberoende av vad man själv lärt sig gör liknande analogier av fysiska fenomen. Som min löjligt enkla 2d-visualisering av universums expansion som punkter på ett gummiband. Kommer inte ihåg var jag såg samma gestaltning efter att jag kommit på den själv men jag blev otroligt tillfredställd när mitt sätt att visa en sak på var lika giltigt för en prof. fysiker. 
Har tänkt ganska mycket på spec relativitetsteorin och hur det kan vara bra att ha ett exempel att gestalta det hela på. Jag har vant mig vid hur det förhåller sig så mycket att jag glömt av hur man kan förklara det hela. Det slog verkligen undan benen på mig när en kursare ville ha en förklaring. Det var t.o.m lättare för mig att förklara generella relativitetsteorin...
Kanske skulle man öva in ett exempel så man kan plocka fram det när det väl behövs. Om inte annat för min egen skull.   

The Grand Design/Den stora planen

Då har jag äntligen läst ut "The Grand Design", eller "Den Stora planen" som den hette i översatt version. Vet inte varför jag köpte den i översatt version. Jag är uppenbarligen mer hemma med den engelska terminologin (fysikalisk terminologi) så när man möter svenska varianter av ord man egentligen är bekant med inser man inte att det är just de orden det är fråga om och det skapar förvirring och tar onödig tid. Men jag gjorde inte samma misstag med den andra boken, "A brief history of time". Frågan är om jag skall läsa ut den innan jag går in på Dawkins böcker eller om jag skall ta mig an biografin om Darwin först? Eller kanske Isaacsons biografi om Einstein? Det blir inte mer Discworld på ett tag iaf tror jag. Hur det än är så älskar jag att kika i bohyllan efter böcker jag ännu inte läst, ibland hittar man böcker man glömt att man köpt och det blir som en skattjakt. 
Angående "Den stora planen" så kommer det nog en liten sammanfattning på den för det var en del nytt i den som bör inarbetas i mitt intellektuella spindelnät. Hur pretentiöst lät inte det?

Det är uppenbart att den här bloggen inte har blivit den strikt sammanfattande och uppradande blogg jag trodde den skulle bli. Jag har tydligen behov av att prata om andra saker också...
Eftersom jag skriver Astrojournal verkar det som att jag inte har samma behov av att tala om mina senaste observationer här även om de faktiskt är rätt intressanta just nu då jag upptäckt att Jupiters månar rör sig mycket fortare än vad jag trott. De här sakerna kunde jag lätt läst mig till men det är kul att lämna vissa mysterier till det egna observerandet. Kanske kommer en sammanfattning om vad jag upptäcker så småningom. Vill lista ut vilka månar det är som rör sig i vilka ellipser och för att räkna ut det måste jag vid ett antal tillfällen se dem passera framför respektive bakom Jupiter och det kan jag bara med Viktoria vilket betyder att jag förmodligen kommer vara ganska begränsad tyvärr såvida inte jag kan göra en och annan observation med henne från fönstret. Men då får vi problem med varmluft och grannar som inte tror man är klok och det vore väl helt ok om det inte fanns en risk att de tror att man gluttar. Har gjort några sena obsar men är alltid lite nervös att bli upptäckt...får väl göra en skylt och hänga upp utanför fönstret.."Astronomisk observation pågår", med tillägget, Ja, din röv är av astronomiska proportioner..."
  

  

Härledningar

Parsec = Det avstånd som krävs för att en astronomisk enhet skall synas under vinkeln en bågsekund

Vissa saker behöver man lägga på minnet så här är min härledning av längdenheten Parsec. I min huvudsakliga astronomilärobok står det att eftersom en Rad = 206265" så är avståndet till en stjärna med parallaxen 1" = 206265 AE (astronomiska enheter). Jag greppade inte detta först men här är uträkningen som gjorde att jag till slut förstod. Vilken man kan tycka att jag borde gjort från början...