tisdag 13 november 2012

Perspektiv

Jorden (t.v.) Månen (t.h.)från ett avstånd på 8x10^6km Foto: ESA

Bilden ovan är en bild en föreläsare använde när vi läste om DNA-skador och reparation under kursen i molekylär cellbiologi. Han hade en uträkning som sa att om man skulle förstora DNA-molekylen, som i våra mänskliga celler är ca 2m lång men bara 2x10^-9m(nm) i diameter, till tjockleken av en underarm skulle vi få en molekyl som skulle vara lång nog att nå runt jorden och månen 125ggr. Jag tyckte en uträkning på antalet DNA-molekyler sammanslaget i kroppen och i naturlig storlek skulle vara en rolig beräkning. Så räknar man på en molekyl på ca 2m och kroppens ca 100x10^9 celler så får vi ett litet gäng molekyler vars sammanlagda längd blir 2x10^9m. Beräknat på månens medelavstånd till jorden får vi att denna fläta av molekyler skulle räcka från jordens centrum till månens centrum ca 53000ggr. Häpnadsväckande fakta.
Men bilden i sig utan referenser till molekylär biologi är fantastisk. Tänk att vi med matematik som uppfanns av en dittills bara 26 årig man på 1600talet kunde skicka 2 män till månen 
Med tanke på att gravitationen är en svag naturkraft så kan man tycka att det är osannolikt att jorden och månen förvränger rymden tillräckligt för att månen skall stanna kvar i bana runt jorden samtidigt som denna faktiskt rör på sig. När man tittar på bilden så ser månen ut som en liten kula alldeles för långt bort för att ha någon som helst form av inverkan på jorden. Men den påverkar oss faktiskt på massor av sätt. Bland annat så gör tidvattenkrafterna som uppstår under månens inverkan att vattnet genom friktionen mot havsbottnen att jorden faktiskt snurrar långsammare över tid. På dinosauriernas tid var ett jord-dygn faktiskt ca 15min kortare. Vidare så är det faktiskt så att astronomer kan räkna ut att asteroider, kometer eller andra objekt närmar sig genom att kända himlakroppar börjar wobbla eller skaka i sina banor, detta innan vi ens sett objekten.
Hur det än är tycker jag bilder på jorden sedd utifrån är fantastiska, de behövs för att få perspektiv på vår tillvaro.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar